Kortisonbehandling

Underläkare Karin ville ge mig kortison redan på torsdagen, så snabbt som möjligt, men på grund av min diabetes och min ovilja att sova på sjukhuset fick jag komma till avdelningen kl 8 på fredagsmorgonen och få min första dos.

Jag fick dropp med 1 gram kortison tre morgnar på raken. 3 gram kortison låter inte mycket, men som referens kan man använda Betapred kortisontablett på 0,5 mg som används i anti-inflammatoriskt syfte. Under en timme får jag i mig 2000 Betapred-tabletter.

Den jobbigaste biverkningen av kortison var nog eftersmaken i munnen, vilket satt i i minst ett halvt dygn och gjorde att allting smakade läkemedel. De första timmarna efter dosen känns det tungt i bröstkorgen - som att hjärtat är väldigt trött. Senare på kvällen gör tröttheten en apatisk, men man kan inte vila. Så fort man lägger sig ner får man myror i benen, och så fort man reser sig faller man nästan ihop av kraftlöshet.

I och med att jag har diabetes påverkades mitt blodsocker av kortisonet också. Kortison gör kroppen mindre känslig för insulin. Under det första dygnet mer än fördubblade jag mina insulindoser. Men det svåraste är nog att gå tillbaka till mina vanliga doser nu efter kortisonet. Lågt blodsocker har mycket mindre marginaler än högt blodsocker.

I måndagskväll, 1½ dygn efter min sista kortisondos, kände jag fortfarande av den. Kände mig tung i bröstet och outsinligt trött. I tisdags tog jag ledigt från allt - satt hemma en hel dag och tittade på Game of Thrones. Kände att jag förtjänade det efter den här veckan med alla händelser och uppdaganden. Känner mig fortfarande inte helt bra efter kortisonet - har huvudvärk och illamående nästintill konstant och tröttheten är fortfarande i högsta grad påtaglig.

Men i eftermiddag ska jag i alla fall gå tillbaka till min praktik. Kan inte vara ifrån den mycket längre nu; man måste göra 32 pass på 8 praktikveckor (4 pass/vecka) och jag har skippat det nu i drygt en vecka. Jag hoppas jag kan få gå fem pass i veckan tills jag är i kapp.